Date: 2011-09-21 18:23:54 Created: 2011-09-21 14:22:22
Tiden går fort när man har roligt. Någonstans i dagarna är det ett år sedan jag fick mina Ecco biom A. Det har varit ett bra löpår för mig, utan några längre avbrott i löprutinerna, och jag har använt mina Biom till nära nog alla löppass. Där ingår även Finalloppet och Göteborgsvarvet.
Som jag skrev redan i min första text om skorna har jag inte upplevt några direkta inkörnings- eller tillvänjningsproblem med skorna. Jag bytte i princip skor och fortsatte springa som innan. Kanske var jag hjälpt av att redan ha varit inne på tanken på barfotalöpning och förändrat löpsteg, kanske inte. I vilket fall har jag trivts väldigt bra med skorna.
Av nyfikenhet (och ibland när jag väntat mig ovanligt lerigt väder på en runda) har jag några enstaka gånger sprungit med mina gamla skor, ett par vid det här laget med mer än hälsa slitna New balance. Min spontana känsla vid enstaka pass har varit att de första stegen alltid känns annorlunda, men att det sedan inte varit någon större skillnad. Någonstans på försommarkanten sprang jag dock ett par pass på rad med de gamla skorna, och då började jag undra om det inte var lite större och tydligare skillnad trots allt. Med de gamla skorna upplevde jag att stegen kändes lite stelare och styltigare och att det påverkade både själva löpsteget och flytet negativt.
Det ska bli mycket intressant att se hur länge och hur väl mina Biom klarar av slitage. Flera texter jag läste om skorna när jag fick dem lyfte fram att Biom ska vara betydligt mer hållbara än genomsnittsskorna, något som verkligen tilltalar mig. Som man kan se på bilden har mitt löpsteg slitit klart tydligare på vänster- än på högerskon. Jag ser precis samma sak på mina gamla skor. Det syns inte jättetydligt på bilden, men vänsterskon har faktiskt en ganska stor och djup spricka i hälen, i "dalgången" mellan det svarta och det blå partiet. Jag hade inte noterat den innan jag tog bilden, men det satt dessutom flera rejäla stenar inkilade i sprickan. Jag tog fram pincetten och lirkade ur dem, och misstänker starkt att jag inte kommer att märka någon som helst skillnad. Personligen tycker jag skorna har hållit stilen riktigt bra, men jag är lite nyfiken på vad Ecco tycker är normalt slitage (och normalt användande) för att skorna ska hålla ett par år. Jag ska höra mig för om saken.
Slitage eller ej sitter skorna minst lika bra som alltid. Passformen har alltid varit och fortsätter att vara suverän. Jag hade inga som helst invänjningsproblem och även efter ett år sitter skorna snarare som ovanligt tjocka strumpor än väl ingångna skor. Jag märker heller inga tecken på att mina Biom är på väg att torka eller stelna på något sätt. Kvaliteten sträcker sig för övrigt ända ut i skosnörena, de visar inga tecken på att tröttna och är de överlägset bästa jag haft.
Någon direkt skötsel av skorna har jag inte utfört, mer än att låta dem vädra ur så mycket som hinns med mellan passen och någon enstaka sköljning i duschen efter ovanligt smutsiga rundor. Jag sprang terrängloppet Finalloppet i höstas genom ett ganska bra utbud av leriga pölar med olika djup, och jag är förvånad över hur lika sig själva skorna blev efter en enkel men grundlig tvätt med vanligt vatten.
Jag förändrar mig fortfarande hela tiden som löpare, så att försöka jämföra för mycket med tidigare år är egentligen ganska meningslöst. Jag har sprungit något oftare och framför allt klart längre under det senaste året än tidigare. Vad gäller underlag har det nog blivit något mer grus och stig än asfalt, men jag tror inte det är fråga om någon enorm skillnad. Ibland kan jag få för mig att det känns lite hårt med asfalt, men jag kan inte påstå att jag upplever att jag saknar dämpning eller att jag skulle känna mig mer sliten efter asfaltslöpning än med andra skor.
Ett år senare är jag helt enkelt fortfarande väldigt nöjd med mina Ecco biom A. De har slitits en del, men tagit det med värdighet, och jag vågar påstå att de såhär långt är mina absoluta favoritlöpskor.